SKOGSVÅRD

Rätt start på den nya skogen.
Redan innan slutavverkningen påbörjas ska planeringen av nästa generation skog ha tagit vid.

Valet av föryngringsmetod styr i högsta grad avverkningsarbetet. Samtidigt är det nu som grunden ska läggas för den nya skog som ska stå på marken under lång tid framöver. Här finns en tydlig koppling till ”Värdefull återväxt”. En väl utförd återväxt är en fröjd för ögat och ett löfte om framtida avkastning.

Markberedning för lyckade föryngringar Älvdalen och Särna- Idre Besparingsskogar markbereder alla slutavverkade områden för att få lyckade föryngringsresultat. Genom markberedning förbättras växtmiljön och växtklimatet för den nya plantan. Insektsskaderisken (snytbaggen) på plantorna minskar liksom konkurrensen från övrig hyggesvegetation. Vi markbereder inför naturlig föryngring med fröträd, för sådd och plantering. Markberedning innebär vanligtvis ett kraftigt ingrepp i naturen. Det är viktigt att planera och anpassa åtgärden inte blir större ingrepp än nödvändigt. Vi anpassar markberedningsmetoden efter rådande förutsättningar. Harvning, fläckmarkberedning eller högläggning är de olika metoderna som vi använder. En harv gör sammanhängande eller fläckvisa spår. En fläckmarkberedare gör fläckar på bestämda avstånd. En högläggare gör också fläckar, men vänder eller river humustäcket, så att det bildas en liten hög med mineraljord.

Den dominerande metoden på våra marker är harvning. Återbeskogning ska utföras senast tredje året efter avverkning och markberedning är en förutsättning för ett bra resultat. Tjänsten att markbereda våra marker köps in och det är en lokal entreprenör som utför arbetet.

Vi planterar framtidens skogar Planteringssäsongen på våren är alltid en intensiv period. Stora mänger plant som ska ut på hyggena och helst före midsommar för att få bästa förutsättningarna under växtsäsongen. En mindre del av planteringen sker numera också som höstplantering med gott resultat. Plantering är ÄB och SIB:s huvudalternativ för återväxt. Väl utförd plantering ger en hög skogsproduktion. Planteringsinstruktionen styr upp planteringens utförande. Bl.a. ska plantören utnyttja så många optimala planteringspunkter som möjligt. För att minska konkurrensen från vegetation och risken för att skadas av snytbaggar ska plantorna planteras minst tio centimeter från humus eller opåverkad vegetation. Sträva efter att sätta plantan djupt med ett högt läge särskilt vid plantering i mineraljordshög och i omvänd torva. Plantantalet per hektar skall anpassas efter ståndortsindex (växtförmågan) på aktuell mark. Direkt eller i samband med planteringen görs en egenuppföljning som varje plantör fyller i för kontroll av bl.a. att rätt förband och rätt planteringspunkter erhålls. Planteringen utförs till största delen av ungdomar från orten under ledning av vår personal.

Sådd. En del sådd utförs på gynnsamma marker. Markberedningen utförs med harv och såddaggregat med mikropreparering. Förädlat plantagefrö används som har bättre egenskaper än beståndsinsamlat frö, vilket ökar skogsproduktionen väsentligt. Vårt kärva klimat gör att fröpartier flyttas enligt speciella regler, proveniensförflyttning, för att uppnå god överlevnad och tillväxt. Hög grobarhet på frö har gett en mycket hög andel godkända såddföryngringar.
Fröträdställning. På lämpliga områden i goda klimatlägen, där det finns tillräckligt med stormfasta fröträd, lämnas fröställningar på ca 80-100 fröträd per hektar, som får föryngra på naturlig väg. Hygget markbereds för att ge bästa grogrund för fröna. Fröträden avvecklas när antalet plantor har nått godkänd nivå och plantbeståndet är ca 0,2-0,5 meter högt. I alla metoder etableras lövbestånd naturligt genom att frön sprids från den omgivande skogen. Strävan är att beståndet skall innehålla 5-10 % löv efter en första röjning i barrdominerande bestånd.

Återväxtinventering. Efter andra året görs en systematisk kontroll över alla planteringar. Plantorna kan vara utsatta för skadeinsekter, torka eller andra faktorer som påverkar överlevnaden. Hjälpplantering kan då reparera delar som av någon anledning misslyckats. När återväxten är godkänd och säkrad, övergår föryngringsstadiet till röjningsskog.

Röjningsinventering. En första okulär inventering görs när beståndet är 8 år gammalt för att kunna bedöma behovet av en plantröjning. Åtgärden kan vara aktuell i självföryngringar och sådder. När beståndet når en höjd av 2–3 meter utförs en röjningsinventering. Utifrån diagram byggda på ståndort och bonitet avgörs när en röjningsinsats är lämplig att utföras.

Vi röjer för kvalitet och ekonomi Ungskogar slutröjs då träden är mellan 3-5 meter höga. Den högre höjden är sk ”älgsäker höjd”, i områden som har hårt betestryck. Återväxten är då etablerad och en mängd unga träd av tall, gran och framför allt björk har ofta tillkommit genom insådd från omgivande skog. Röjning avvägs så att vi ska få både hög skogsproduktion och god ekonomi i framtida gallringar. Röjning är en åtgärd som mycket starkt påverkar framtida skogens utseende. Den påverkar också beståndets värdeutveckling, eftersom väl röjda skogar ger värdefulla gallringsbestånd och längre fram i omloppstiden även hög andel timmer. I känsliga miljöer som hänsynskrävande biotoper, kring källor, bäckmiljöer, surdråg eller i andra avvikande och biologiskt värdefulla miljöer kan röjning anpassas så att naturvärden på sikt förstärks. Besparingsskogens skogar röjs av säsongsanställd personal.

 

TNIL5390
På Älvdalen och Särna- Idre Besparingsskogar är det Jonas Svensson som är Produktionsledare för Skogsvården tele: 0251-597477

Bilagor