HISTORIA

DET VAR EN GÅNG…

Älvdalens Besparingsskog bildades i slutet av 1800-talet för att främja samhällsutvecklingen. Under Besparingsskogens första 50 år kunde bygden resa sig socialt och ekonomiskt ur fattigsamhället. Det andra halvseklet ägnade sockenmännen åt att bygga upp ett modernt samhälle i Älvdalen. Ett modernt vägnät växte fram och broar byggdes över vatten.

Under 1800-talet var fattigdomen stor i Älvdalen och befolkningen levde under mycket svåra förhållanden. 1860-talet inleddes med översvämningar och fortsatte med vidriga oår. Emigrationen till Amerika började så smått 1863, då missväxt härjade i bygden och man tvingades sälja virke till underpriser. Under den här tiden fick socknen ett lån på 7000 kronor och en gåva på 1000 kronor av staten för att klara sin överlevnad.    Den sista verkligt svåra barkbrödstiden startade 1867 med några bitande frostnätter i september. 1867-68 resulterade i nödår i hela landet, då tusentals människor sägs ha svultit ihjäl. Eländet fortsatte 1869 då skörden blev dålig och ytterligare en statlig hjälpsändning måste skickas till Älvdalen våren och sommaren 1870. Mot slutet av 1870-talet började marken få försäljningsvärde, många sålde då sina hemman och emigrationen till Amerika tog fart.

Besparingsskogen bildas.

I landet pågick arbetet med Storskiftet under den här tiden, den första större jordreformen i Sverige, och i samband med det såg man i Älvdalen en möjlighet att bilda gemensamt ägda skogar, besparingsskogar, där alla fick del av avkastningen. 1882 hade arbetet med storskiftet hunnit så långt att man började förbereda en uppdelning av jord och skog mellan byarna. Då hölls också det första sammanträdet för att bestämma ”oskifto” för socknemännens gemensamma behov. Året därpå kunde lantmätaren redovisa den första planen för en bydelning av inägorna som fastställdes av länsstyrelsen 1884.    1885 är minnesvärt för att skogsmarken då delades upp mellan byarna och man samtidigt gjorde den betydelsefulla avsättning som fick namnet besparingsskogen. Varje markägare som fick skog avsatt till besparingsskogen fick andelar i den i form av jordtal.  Delägare i besparingsskogen och socknemännens övriga samfällda tillgångar är de som äger fastigheter med åsatt reducerat jordtal. I det kungabrev som tillkännagavs på Stockholms slott 30 september 1885 genom konung Oscar anges grunden för besparingsskogens tillkomst och fastighetens delaktighet.
Vi har…”funnit gott i nåder förordna, att av den i Älvdalens socken befintliga graderade skogsmarken trettiotre kvadratrev skola tilldelas varje reducerat snesland inägojord, dock så att därav graderad skogsmark motsvarande elva kvadratrev för varje reducerat snesland inägojord, avsättes för socknens räkning såsom samfällighetsmark”.

Den 9 november 1888 fastställde Kungl. Maj:t det första reglementet för förvaltningen av Älvdalens sockens skogsmedelsfond och besparingsskog.  Avkastningen skulle i första hand täcka kostnader för att förvalta och bevaka skogen, samt för åtgärder för att säkra återväxten och förbättra skogen. Dessutom så skulle avkastningen användas för att på olika sätt utveckla bygden och underlätta för befolkningen. Man kunde till exempel ta av avkastningen för att betala olika skatter och annat om prästerskapets löner. Pengarna kunde också användas för väghållning såväl sommar- som vintertid eller för hjälp under missväxtår, läkarvård, fattigvård, polis, förbättring av jordbruk och boskapsskötsel.    Utvecklingen av bygden tog fart och inom kort hade Älvdalen utvecklats bort från ett fattigsamhälle till ett samhälle i utveckling mot dagens moderna bygd.  På 1950, -60 och 70 talen blev älven en viktigt ekonomisk faktor som ytterligare drev utvecklingen och bygden framåt.

Idag är Älvdalens Besparingsskog delägare i två vattenkraftverk inom socknen: 50 procent i Väsa kraftverk och 33 procent i Blybergs kraftverk. Besparingsskogen får dessutom varje år en viss mängd vederlagskraft (intrångsersättning) från Trängslets kraftverk som även det ligger inom socknen. All energi som kraftverken producerar säljs till Fortum på marknadsmässiga priser.

Även idag har Älvdalens Besparingsskog ett mycket stort och viktigt inflytande på bygden och fungerar på många sätt som den motor som garanterar folket i bygden välstånd och en fortsatt positiv utveckling i framtiden.

Bilagor