ALLMÄNHET

Vi har valt att ha en sida som vi kallar för ” Allmänhet”. Älvdalens Besparingsskogs verksamhet rör inte bara våra delägare utan även ortsbefolkningen. Bakgrunden till det finns i vår historia. Här kan Du ta del av den:

Under 1800-talet var fattigdomen stor i Älvdalen och befolkningen levde under mycket svåra förhållanden. Emigrationen till Amerika började så smått 1863, då missväxt härjade i bygden. Den sista verkligt svåra barkbrödstiden startade 1867 med några bitande frostnätter i september. Detta resulterade i nödår i hela landet, då tusentals människor sägs ha svultit ihjäl. Eländet fortsatte då skörden blev dålig och ytterligare en statlig hjälpsändning måste skickas till Älvdalen våren och sommaren 1870. Mot slutet av 1870-talet började marken få värde. Många sålde då sina hemman och emigrationen till Amerika tog fart.

Detta är en del av den bakgrund som gjorde att Älvdalens Besparingsskog bildades i slutet av 1800-talet. I samband med storskiftet, den första stora jordreformen i Sverige, såg man i Älvdalen en möjlighet att bilda en gemensamt ägd skog, en så kallad Besparingsskog. Av denna skulle alla få en del av avkastningen. Skogen räddade bygden från en sannolikt given katastrof.

Avkastningen skulle i första hand täcka kostnader för att förvalta och bevaka skogen, samt för åtgärder för att säkra återväxten och förbättra skogen. Dessutom skulle avkastningen användas för att utveckla bygden och underlätta för befolkningen. Pengarna användes för väghållning sommar och vintertid och för hjälp under missväxtår. Medel avsattes till läkarvård, fattigvård och polis. En viktig del av uppbyggnaden av samhället var att Besparingsskogen bidrog till att förbättra jordbruk och boskapsskötsel i Älvdalen. Utvecklingen av bygden tog fart och Älvdalen växte från ett fattigsamhälle till en modern bygd. På 1950, 60- och 70-talen blev älven en viktig ekonomisk faktor som ytterligare drev bygden framåt. Älvdalens Besparingsskog har under många år haft ett viktigt inflytande på generationer av delägare och älvdalingar. Besparingsskogen gagnar i allra högsta grad även bygdens alla invånare.

I vårt reglemente finns en paragraf som lyder:
15 §
Inkomst som inte är kapitalinkomst enligt 17 § lagen (1952:167) om allmänningsskogar
i Norrland och Dalarna skall efter jordägarstämmans beslut tas i anspråk för följande ändamål:
4. För främjande av jord- och skogsbruket med binäringar inom socknen, anläggning och förbättring av vägar eller för annat ändamål, som är till gagn för delägarna eller hela befolkningen i socknen.